Nu har jag flyttat. Och uppenbarligen överlevt. Punkt och
slut. Inte ett ord mera om detta. Nu vill jag tänka på annat.
På sommaren? Semesterplaner? Nej, det fordrar så många
beslut som jag inte orkar fatta just nu.
Sommaren får komma och gå som den vill för min del. Den klarar sig utan
mina speciella insatser.
Ska jag tänka på hösten? Jag bläddrar i min kalender, där
finns inskrivet bokmässor på olika håll, utgivning av en ny LL-bok,
uppläsningar och författarbesök. Jobb och uppgifter som känns avlägsna, inte
minst därför att jag städat undan den mapp/de mappar där detta material gömmer
sig. Jag måste vänta tills jag snubblar över en mapp benämnd
"jobbrelaterat". Den kan innehålla allt från barndomstexter, utgivna
manus, utkast till noveller och förhoppningsvis sånt som jag ska tala om i
höst. Men inte nu.
Ska jag tänka på vintern? Jag har rensat ut all
skidutrustning jag haft under årens lopp och sällan använt. Men jag har sparat
ett par broddar. Dem vill jag absolut inte tänka på, påminnas om halkan, de
ofrivilliga vurporna, motviljan mot att överhuvudtaget röra sig ute. Vad annat
finns att tänka på i samband med vintern?
Julen! Självklart ska jag tänka på julen! Den alltid lika
komplicerade högtiden när man ska hinna träffa och sammanföra alla släktingar
och vänner, när några reser bort till de andras besvikelse, när man inte kan
enas om ifall det ska ges julklappar eller inte, när barn och barnbarn med
många fäder och nyfamiljer ska hinna vistas hos alla, rättvist rättvist. Och
vem bestämmer om vi fortfarande ska ha skinka trots att de flesta är
vegetarianer? Och hos vem ryms vi?
Allt detta tänker jag på med glädje. Jag har nämligen numera
ett svar på dessa frågor. En text ur Marthabladet julen 1968 dök upp inför min
dotter Johannas 50-årsfest i mars. Jag hade intervjuat Johanna, 4,5 år, om en
hurudan jul barn vill ha. Jag läste upp den för de närvarande gästerna i
stället för att hålla ett vanligt hyllningstal.
"Julen är en fest. Alla har inte jul ... de som inte
har pengar och mänskor i andra länder. Afrika och Indien. Kanske England. Jag
tycker man ska ha julen som man vill ... på olika sätt. Man kan sitta och prata
med varandra. Det är trevligt. Eller promenera. Eller måla påskägg. Man kan klä
granen. Fast man MÅSTE inte ha gran. Man
kan hänga saker i fönstret och i taket. Man ska inte vara så många att man
måste stå stilla eller att några sticker sig på granen.
Maten är inget viktigt. Men saker förstås. Att få presenter,
skumbad och sånt. Eller skrinnskor. Alla mammor och pappor i det här landet
borde ge saker åt andra barn, så att inga barn blir utan.
Julen är att ha trevligt från morgon till kväll. Har man
bjudit mänskor och inte vill ha dem är det ens eget fel."
God jul kära vänner, hela året om!
Birgitta Boucht, f.1940, författare som gläder sig över ett
och annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar